Nu har jag vart nere hos vår prins, gud jag vill bara ta upp honom och springa därifrån..

Men imorgon ska han förflyttas tillbaka till BIVA (barnintensivvårdsavdelningen).
Han kommer fortfarande att ha sin ''konstgjorda'' njure tills han börjar kissa ordentligt, och när den maskinen är frånkopplad kommer han att få göra en magnetröntgen för att få bättre bilder på skadorna han fått på hjärnan..
Det är en sån obeskrivlig smärta de vi går igenom just nu, och denna väntan.. Utan några direkta besked, fyfan..

Lille Milton var inte glad när jag var nere hos honom, så det kom en sköterska och tog mina händer och la dom på honom och ruskade om, jag blev livrädd.. Så mycket som jag tog på honom ikväll  har jag inte gjort sedan vi var på BB.. Men han lugnade sig och somnade om igen, det kändes bra. Man har ju varken vågat eller kunnat pga dessa slangar han haft inkopplade överallt, men nu så har han inte kvar vissa.

Ber till gud, om han nu kan ta och visa sig att han finns!? Att vår son ska bli bra snart..

Hej!

Nu har Mamma & Pappa precis vart nere hos mig. Vaken var jag allt, och mina ögon hade jag öppna hela tiden! Underbart att se både Mamma & Pappa så glada, för jag har ju faktiskt världens finaste ögon.
Mamma stod kvar hos mig hela tiden och drog med sina fingrar på min panna tills jag somnade om igen.
Läkaren och sköterskorna berättade också för mina föräldrar att jag har ett jädrans temprament, men vem skulle inte ha det när man legat i massa maskiner/apparater & slangar i hela sitt liv?
Jag fortsätter kämpa på så gott jag kan och hoppas att doktorerna ska komma fram till vad det är som gör mig så sjuk.
/Milton, en riktig fighter.
  

Nu får du fortsätta kämpa på Milton!
Vi har nyss vart nere hos vår guldklimp och dom har kopplat bort dom hemskaste slangarna med blod i! Dock så ska han få fortsätta ha sin konstgjorda njure, hoppas på att han ska bli så pass bra att man kan få hålla i honom snart!

Jag och Robin var precis nere hos vår prins!
När vi skulle gå därifrån så sa sköterskorna att det är en stor dag idag, och att dom förmodlingen ska koppla bort hans dialys idag, så snart kanske han får komma upp i vår famn igen!  

Hej, idag fick min Mamma en förfrågan om att göra min egna blogg reklamfri i ett år av hennes kusiners Moster Annelie. Vi vill bara säga tack från hela familjen!

Pappa var nere hos mig för en liten stund sedan och dom pratar om att jag kanske ska få bli ifrånkopplad från dialysen, då jag blivit bättre.. Jag har börjat andas mer själv och kan syresätta mig bättre. Nu hoppas jag bara att min lunginflamation ska bli veck!

Nu har jag & Robin vart nere hos Milton och sagt godnatt, det känns så fel att åka ned 6 våningar,  gå i en lång korridor och sedan träffa vår son och sedan gå därifrån.. Det känns tufft varje gång man går i korridoren med dessa gula väggar och sjukhus-sängar som står i korridorerna.. Vi skulle ju vart hemma, hemma hos oss, ligga i soffan och dreggla och spy upp mjölk, jag kanske är knäpp men det är just så jag vill ha det.. Milton blir tre veckor på onsdag, och jag undrar hur många veckor till det kommer att ta, det känns som att han kommer att glömma bort vem som är hans föräldrar.. Vi är ju hos honom varje dag och tar på honom så gott det går, men vi får inte den kontakten barn ska ha till sina föräldrar och det hugger verkligen i hjärtat. Vi är såklart glada att vi inte hann att åka hem när han blev sjuk, vem vet.. Han hade nog varit död nu. Men tacka gud för all hjälp och utrustning som finns! Det är hemskt att se på, men det är där för att hjälpa vår son..