På neoantalen.

När jag kom in i ett rum på neoantalen låg det massor med förtidigt födda bebisar, vi passade inte in här.. Mitt barn är fullgången, han var ju så frisk?
Jag antar att vi fick komma ner till avdelningen för den var närmast, och Milton insjuknade bara mer och mer för varje timme kändes det som, och som väl stämde.
Milton fick syre, läkarna stack honom i huvudet och gjorde en infart.. Och jag tyckte det såg så hemskt ut, men det jag inte visste var att detta bara var början.

Jag satt i en skinnfåtölj bredvid Miltons bädd när Robin kom till sjukhuset.
Man försökte hålla tillbaka tårarna.

-Hallå, igår var vi världens lyckligaste lilla nyblivna familj, vad fan var det som hände!?

Timmarna gick, nattpersonalen som tagit hand om Milton hade gått av sitt pass, minns även att dom sa '' vi ses till kvällen igen ''. Till kvällen? Jag trodde inte vi skulle stanna så länge, detta var ju bara tillfälligt, något som går att återställa snabbt!
Men nej.. Jag och Robin blev hänvisade till ett eget rum medans dom flyttade Milton till ett annat rum.
Det satt ett papper på dörren, ''HÖIJ'' stod det och det var ditritade blommor? Som om att det skulle göra en gladare.
En sköterska kom med två torra mackor med en ostskiva på, ett glas juice och sa ''försök äta lite'', vi hade annat att tänka på än att äta just nu..

Väntan, nervositeten, lycka.. En otålig väntan i 9 månader.
2011-07-20 kl.03.07 en onsdags natt kom vår lilla skatt.
Lyckan var obeskrivlig, förlossningen var jobbig men det var värt allt besvär, vi fick ju faktiskt världens finaste son utav det hela.
I två dagar var vi på BB, lördagen den 23 juli skulle vi få åka hem.
Milton var fullt frisk, men eftersom jag Miltons mamma har diabetes så fick vi stanna ett dygn till för att se så min blodsocker stabiliserat sig efter förlossningen.
Robin, Miltons pappa sov inte kvar den sista natten. Han skulle åka hem och sätta ihop spjälsängen och fixa i ordning de sysslor vi inte hunnit med.
Späjlsängen ville jag inte sätta ihop förän vår son hade kommit till jorden, ifall någonting skulle hända.

Den natten, jag minns den så väl! Natten till den 23 juli, klockan var ca 05.00 och en barnmorska kom in till mitt rum för att se så allt stod rätt till.
Milton var blek,han hade indragningar och andades väldigt hastigt. De kallade på en barnläkare som kom upp till BB-avdelningen för att undersöka honom.
Jag grät så fruktansvärt, jag såg på läkaren direkt att det var någonting som inte stod rätt till och ännu mer när dom bad mig ringa till pappan och be honom komma in till sjukhuset igen.
De bad mig också linda in Milton i hans filt och vi fick gå hastigt ner till Neoantal-avdelningen..

Sitter och bläddrar bland Miltons journaler.. Fy fan vad förbannad man blir när man läser allt!
Och att dom ens har mage till att skriva/säga det så säkert. Att dom var 99.9% säkra..
Och i slutänden visade det sig ändå att det inte stämde ett DUGG!
Metabolisk sjukdom.. Hm!? Står på flera sidor ''Kraftig metabol påverkan''. Men nej, vår prins har då ingen metabolisk sjukdom.
Så mycket saker som dom gjorde med prinsen bara under en natt, förstår inte ens att man klarade av allt!?
*Respiratorbehandling, konventionell
Artärkateter
Rensugning av luftvägar
Lumbalpunktion
Ekokardiografi

Det är bara ett fåtal saker som Milton var med om, helt sjukt!
Behöver verkligen påminnas om det här, visserligen så sitter det alltid där (som jag sa tidigare i ett inlägg) men när man väl har bilder,papper framför sig så inser man hur förjävligt det var.
En resa som man aldrig glömmer en resa som absolut inte var en drömresa, men vi lärde oss en förbannat massa & vi har blivit så mycket starkare. Ibland behöver man nog uppleva något, kanske inte något så dramatiskt som det var med Milton men bara någonting, för OJ vad man uppskattar allt! Varje stund,minut,timme!

Kallt som bara den ute!
Jag och Milton tog en promenad med mormor på förmiddagen, dunder halt ute!
Annars har vi bara vart inne och lekt under dagen, finns inte så mycket mer att skriva.. Milton har tagit sig en rejäl sovstund nu efter lunchen, så han lär nog vakna om en stund.
 

Godmorgon!
Tänka sig, för exakt 6 månader sen så var Milton en liten nyfödd pluttbebis!
Och det var också 6 månader sen som han insjuknade..
Det betyder att vi har vart hemma i lite mer än 4 månader med våran prins och att han idag blir ett halvår, stora killen!
  

Idag är det fredag, ja.
Vet inte riktigt vad vi ska hitta på, vi ska väl ta och klä på oss om en stund och gå på en långpromenad i det superduper kalla vädret!
Miltons pappa slutar tidigare idag också,så vi får väl slänga in oss i bilen och åka iväg och hitta på någonting tycker jag när han kommer hem.

Hallååå hej!
Nu ligger Milton och sover äntligen, han var visst väldigt kinkig (skrikig) när jag var förbi hemma hos min morbror en snabbis och han ville inte alls sova, men nu så sover han!

Dagen bjöd inte på så mycket mer idag.
Miltons pappa kom hem vid halv fem tiden och då satte jag igång med att klistra igen dom sista kuverten med Miltons dopkorts inbjudningar!

Milton åt middag tidigare än oss idag, (det blev en sen middag för oss) såklart ville han ha våran mat när det var dags för oss att äta. Så han fick äta sina majsbågar, dom smakar ju verkligen frigolit! Men han var nöjd, det är huvudsaken!

Nu har vi även en ny header, en lite bättre, och inte bara sjukhus på bilden!
Tack Eko för hjälpen!

Hann även med att mysa med morbror i soffan!
 

Hallå där!
Ända sedan vi kom hem ifrån sjukhuset med vår lilla kämpe har jag haft tankar kring att skriva en bok eller dylikt kring Milton.
Ja, jag har ju en hejdundrandes berättelse, har bloggen och flera kilometer journal att utgå ifrån.

Idag så ringde även en författarcoach upp mig, vi pratade om hur man kunde lägga upp hela storyn och vad för typ av bok det skulle vara.. En självbiografi antar jag?
Väldigt intressant och är väldigt motiverad till att äntligen få komma igång!
1500 kr tog den här författarcoachen imånaden, och då tog hon även emot 30 sidor (som man själv skrivit) som hon läser igenom och ger feedback & granskar.
Vad tycker ni som läst/läser, tror ni det skulle bli någonting av det här om jag började?

Annars idag har inte mycket gjorts, vi ska gå på en långpromenad senare eftersom vi väntat på  telefonsamtal under förmiddagen.
Milton har lekt, och suttit i gåstolen.. Våran lampa i vardagsrummet är ju riktigt rolig att slå på också, han blir som helt galen när han ser den!

Godmorgon, här hemma steg vi upp runt 08.20, prinsen har börjat vaknat tidigare än vanligt men det är absolut ingenting jag klagar på, har man barn så går man upp när dom vaknar oavett vilken tid! Och jag vaknar alltid med ett leende på läpparna och likaså Milton, han vaknar aldrig och skriker eller gnäller.. När han börjar prata med sig själv, då får man gå upp!
Ibland så ser det ut som han kikar mellan pjälorna isängen och typ ger en blicken ''Hallå, kan du ta upp mig eller?''.

Idag har vi väl inga direkta planer, förutom att vi ska träffa Malin & Challe, så vi får se när dom tänkt att vakna idag!
Funderar på om vi ska slänga på oss kläderna och gå ut på en långromenad, ser minsann att det kommit lite snö under natten! Hoppas det håller i sig och kommer mer till helgen.