Direktlänk till inlägg 21 januari 2012
Väntan, nervositeten, lycka.. En otålig väntan i 9 månader.
2011-07-20 kl.03.07 en onsdags natt kom vår lilla skatt.
Lyckan var obeskrivlig, förlossningen var jobbig men det var värt allt besvär, vi fick ju faktiskt världens finaste son utav det hela.
I två dagar var vi på BB, lördagen den 23 juli skulle vi få åka hem.
Milton var fullt frisk, men eftersom jag Miltons mamma har diabetes så fick vi stanna ett dygn till för att se så min blodsocker stabiliserat sig efter förlossningen.
Robin, Miltons pappa sov inte kvar den sista natten. Han skulle åka hem och sätta ihop spjälsängen och fixa i ordning de sysslor vi inte hunnit med.
Späjlsängen ville jag inte sätta ihop förän vår son hade kommit till jorden, ifall någonting skulle hända.
Den natten, jag minns den så väl! Natten till den 23 juli, klockan var ca 05.00 och en barnmorska kom in till mitt rum för att se så allt stod rätt till.
Milton var blek,han hade indragningar och andades väldigt hastigt. De kallade på en barnläkare som kom upp till BB-avdelningen för att undersöka honom.
Jag grät så fruktansvärt, jag såg på läkaren direkt att det var någonting som inte stod rätt till och ännu mer när dom bad mig ringa till pappan och be honom komma in till sjukhuset igen.
De bad mig också linda in Milton i hans filt och vi fick gå hastigt ner till Neoantal-avdelningen..
Sitter fortfarande och klurar och skriver lite då & då om sjukhusvistelsen.Och snart så börjar allt falla på plats, det tar tid & det är mycket att skriva!La in två andra 'inblick' inlägg för ca 6månader sen, och ja.. mycket mer än det har jag inte s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
|||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|